Jag tror att något som hindrar många i skrivandet - jag är då helt säker på att det gäller mig! - är rädslan för att göra fel. Tänk om jag skriver på fel sätt? Tänk om jag skriver fel slags berättelse? Tänk om alltihop bara blir helt fel? Det kanske kan vara en bra idé att gå igenom det här och se hur det egentligen är, på riktigt.
Kan man ens skriva på fel sätt?
Visst, man kan stava fel eller knasa till grammatiken, men det blir man bättre på med övning. Och övning är att skriva. Ett annat bra sätt är att helt enkelt läsa väldigt mycket litteratur. På så vis ser du orden användas och arbetar in en känsla för vad som "låter rätt".
Men jag tror faktiskt inte det är rädslan för att stava fel eller böja ett ord konstigt som är det som hejdar oss tveksamma skrivare. Det är nog snarare rädslan för att innehållet inte ska leva upp till de krav man ställer på sig själv och sitt skrivande. Som man tänker sig texten innan man börjar skriva är den perfekt - när man faktiskt skriver, ja, då blir den oftast mindre perfekt.
Formuleringarna blir inte sådär glasklara som man tänkte sig, och allt ser ganska platt och tråkigt ut. Vem ska vilja läsa det här?
Det är då det gäller att härda ut, för det man skriver är inte "fel". Det är bara ett första utkast, och sådana är av naturen inte perfekta.
Det jag tycker är fel, det är att skriva om sådant man tror att andra vill läsa, inte det man verkligen vill berätta. Oftast blir det heller inte lika bra som om man skriver det man ärligt känner för.
Att inte skriva med sin egen röst, utan försöka härma någon annans stil, det tycker jag också är fel. Visst behöver man experimentera för att hitta den rösten till att börja med, men i slutändan är det din röst som är den rätta.
Ingen annan kan skriva dina historier på ditt vis.
Kan man ens skriva på fel sätt?
Visst, man kan stava fel eller knasa till grammatiken, men det blir man bättre på med övning. Och övning är att skriva. Ett annat bra sätt är att helt enkelt läsa väldigt mycket litteratur. På så vis ser du orden användas och arbetar in en känsla för vad som "låter rätt".
Men jag tror faktiskt inte det är rädslan för att stava fel eller böja ett ord konstigt som är det som hejdar oss tveksamma skrivare. Det är nog snarare rädslan för att innehållet inte ska leva upp till de krav man ställer på sig själv och sitt skrivande. Som man tänker sig texten innan man börjar skriva är den perfekt - när man faktiskt skriver, ja, då blir den oftast mindre perfekt.
Formuleringarna blir inte sådär glasklara som man tänkte sig, och allt ser ganska platt och tråkigt ut. Vem ska vilja läsa det här?
Det är då det gäller att härda ut, för det man skriver är inte "fel". Det är bara ett första utkast, och sådana är av naturen inte perfekta.
Det jag tycker är fel, det är att skriva om sådant man tror att andra vill läsa, inte det man verkligen vill berätta. Oftast blir det heller inte lika bra som om man skriver det man ärligt känner för.
Att inte skriva med sin egen röst, utan försöka härma någon annans stil, det tycker jag också är fel. Visst behöver man experimentera för att hitta den rösten till att börja med, men i slutändan är det din röst som är den rätta.
Ingen annan kan skriva dina historier på ditt vis.
0 har kommenterat:
Skicka en kommentar